LEDARE
Iskall januari väntar
Och svångremmen måste ha nya hål.
Vi är inne i en av årets kallaste månader på alla sätt.
Jul och nyår med alla dess extrautgifter har passerat och det ekar tomt i många plånböcker.
Den som hade det tufft tidigare har det ännu tuffare.
Många känner av att den egna ekonomin påverkas av att samhällshjulen går allt hackigare.
Och hela 2024 förutspås bli ett tufft år.
Vad ska man då göra?
Ja vad kan man göra?
Det är väl bara att bita ihop och försöka minska sina kostnader.
Drar man åt svångremmen ordentligt måste man göra nya hål!
Vi har det trots allt ganska hyfsat.
Noterade att Turkiets inflationssiffra för 2023 stannade på 93 procent.
Fundera på det, 93 procent.
Då är svensk ekonomi trots en svag krona lysande i jämförelse.
Vi har det ganska bra i Sverige trots allt.
Vi slipper bli bombade på väg till jobbet.
Carl Oscar Bohlin, minister för civilt försvar samt ÖB Micael Bydén konstaterar att det kan bli krig.
Något som verkar väcka uppståndelse?
Vi har en stor och oförutsägelsebar granne som för några år sedan attackerade ett grannland och som nu ägnar sig åt att bygga upp sin militärmakt avsevärt.
Naturligtvis kan det bli krig även här.
Även om det är osannolikt så länge Ukraina håller ryssarna fullt sysselsatta.
Vi har politiker vars främsta mål i livet verkar vara att servera det svenska folket skådebröd.
För det är det man gör.
Det ena politiska utspelet efter det andra görs bara avsett för att bli snackisar på sociala medier och visa upp det egna partiets låtsasprogram.
Noterar att det av Tidöpartierna framhaussade återvändarbidraget, utbetalats en enda gång förra året.
Det ger 10 000 per vuxen, 5000 per barn i bidrag till den som väljer att återvända till hemlandet.
Bidraget är maximalt 40 000 per familj.
En mig närstående hånskrattade över både bidraget och summan och sa.
Räcker väl om de ska återvända till Rinkeby från Farsta!
Förutom de inskränkningar av våra demokratiska friheter och i vår integritet med möjlighet att avlyssna och göra husrannsakan utan brottsmisstanke som jag tidigare skrivit om undrar jag hur man egentligen tänker sig att finansiera de olika mer eller mindre vettlösa förslag som läggs?
Jag är så gammal att jag minns när politik bedrevs utifrån ideologiska grunder.
När man lade planer och pekade ut en färdväg framåt där ALLA i landet skulle få det bättre.
Och själva grund ide’n var att bygga ett bättre land för alla som bor här.
Idag verkar färdvägen vara att vissa ska klämmas åt, de rika ska bli superrika, de fattiga fattigare och alla ska ha samma tillgång till tåg som inte går eller i tid, vägar som är urusla och en sjukvård som verkligen inte motsvarar det den kostar.
Vi betalar världens högsta skatter på arbete.
Dessutom betalar vi skatt på allt vi handlar och alla tjänster vi köper.
När det gäller vår elförbrukning betalar vi dessutom skatt på skatten.
Rimligen är vårt största problem miljön.
Och det verkar vara något som våra politiker skjuter på framtiden.
Den framtid som verkar allt osäkrare.
Och jag ser inte att Kristersson, Busch, Åkesson eller för den delen Magdalena Andersson pekar framåt i den frågan.
Såvida dom inte pekar in i den skamvrå där Miljöpartiet står!
För har någon misslyckats med att lyfta sin politik i denna ödesfråga så är det MP.
