Gruvbolagens löfte duger inte

Det snabbt växande behovet av kritiska mineraler ökar trycket på att gruvdrift i alunskiffer ska återupptas i Sverige. Frågan behöver hanteras med förståelse för att all praktisk erfarenhet avskräcker och att någon beprövad och hållbar teknik hittills aldrig har redovisats. Vi kommer inom kort att bjuda in berörda kommuner i hela landet till ett rådslag om hur vi på lokal och regional nivå ska kunna få inflytande över vår framtida livsmiljö. 

Undersökningstillstånd i alunskiffer ska villkoras med att sökanden kan redovisa en hållbar och utvärderingsbar process. Det har Stockholms universitet föreslagit – och vi håller med. Att gruvbolag lovar att utveckla teknik som ännu inte finns duger inte. 

Detta var ett viktigt budskap när vi, tillsammans med riksdagsledamöter från Moderaterna och Socialdemokraterna, arrangerade ett fullsatt seminarium i riksdagen den 14 februari. Vi utvecklade resonemangen med stöd av slutsatser i den statliga Alunskifferutredningen samt deltagande av Jon Petter Gustafsson, professor i mark- och grundvattenskemi vid Sveriges lantbruksuniversitet och Barbara Wohlfarth, professor i geologi vid Stockholms universitet. 

Gruvdrift i alunskiffer har orsakat allvarliga och mycket kostsamma miljöskador både i Sverige och i grannländer. Lyckade exempel saknas däremot, ingen av de närvarande på seminariet kunde nämna ett enda. Den företrädare för gruvbranschens intresseorganisation Svemin som var inbjuden avvisade ändå kategoriskt alla krav på att undersökningstillstånd ska villkoras med att sökanden kan redovisa en utvärderingsbar utvinningsprocess. 

Gruvbranschens budskap var att bolagens ideer om metoder – inklusive hur de ska hålla tiotals miljoner ton giftiga deponirester åtskilda från syre och vatten i flera hundra år – är affärshemligheter och inget som kan redovisas på förhand. Denna hållning är oacceptabel! 

I Ovikenområdet, strax intill Storsjön i Jämtland, förbereder ett australiensiskt prospekteringsföretag en ansökan om tillstånd för brytning av åtskilliga miljoner ton alunskiffer per år. Dess företrädare hävdar att gruvdrift kan startas redan i början av 2030-talet och pågå i 150 år. Men några hållbara metoder har de hittills, trots nära 20 års närvaro i området, varken behövt eller kunnat redovisa. 

Företagets tänkta gruvdrift innebär tvärtom överhängande risker för utsläpp av giftiga tungmetaller till omgivande vattendrag. Det skulle hota Storsjöns vatten – en oumbärlig resurs för Jämtlands befolkning. Detta framgår av en SVT-granskning där Bert Allard, en av världens ledande experter på alunskiffer, intervjuas.

Vi har inte för avsikt att ställa sjöar som Storsjön eller andra livsviktiga resurser för kommande generationer till förfogande för ytterligare ett experiment. 

I Sverige finns alunskiffer i cirka 40 kommuner längs hela fjällkedjan, i Skåne, Närke, Östergötland och Västergötland samt på Öland och Gotland.

Inom kort kommer vi att bjuda in andra kommuner, som liksom vi har alunskiffer i sin berggrund, till ett rådslag om vad vi på lokal och regional nivå kan göra för att säkra drickbart vatten för kommande generationer. 

Therese Kärngard S Bergs kommun, Lena Kjellsson C Bergs kommun, Daniel Danielsson M Bergs kommun, Martine Eng S Åre kommun, Daniel Danielsson C Åre kommun, Linnea Haggren Kd Åre kommun, Maria Jacobsson S Krokom Kommun, Stina Kimselius M Krokoms kommun, Marie Svensson V Krokoms kommun, Niklas Dauson S Östersunds kommun, Effie Kourlos C Östersunds kommun