Glöm inte bort tillväxten i valprogrammet

Jämtlands välfärd finansieras av statsbidrag, skatteutjämning men framförallt av kommuninvånarnas skatteintäkter, vilka i sin tur är beroende av lokala företag som växer och anställer. Att företagen mår bra och trivs i kommunerna borde alltså vara en prioriterad fråga för de lokala beslutsfattarna.

Vår undersökning, Företagens regionala utveckling, visar att åtta av tio företag vill växa, men att bara ett av tio gör det. De som inte växer pekar på hinder som kommunen kan påverka: exempelvis bristande infrastruktur, krånglig byråkrati och svårigheter att hitta rätt kompetens. Här har lokalpolitikerna en chans att göra verklig skillnad.

I ett välmående land som Sverige är det lätt att ta ekonomin och företagen för givet. Och det är roligare att utlova nya satsningar än att diskutera långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Men det är en farlig väg. På 1970-talet var Sverige världens fjärde rikaste land – i dag har vi halkat ner till plats 13, apropå att inget kan tas för givet. Sveriges tillväxt ligger också långt ner på listan av EU-länder. Och framöver väntar tuffa utmaningar: hög hushållsskuld, strukturellt hög arbetslöshet i vissa grupper och en åldrande befolkning kombinerat med lågt barnafödande. Dessa problem löser inte sig själva.

Ihållande utanförskap och demografiska förändringar kommer sammantaget att försvåra det kommunala välfärdsuppdraget. Därför behöver kommunerna redan nu vidta åtgärder: dels få kontroll över utgifterna genom att säkerställa effektivitet i den egna verksamheten, dels stärka företagsklimatet så att fler företag kan växa och skapa jobb i kommunen. Egentligen är det enkelt: företagen som vill växa efterfrågar inga gräddfiler, bara rimliga och långsiktiga förutsättningar.

Även en marginell ökning av tillväxten skulle få en stor ekonomisk betydelse för den jämtländska ekonomin. Det är värt att tänka på när valprogrammen nu ska utformas.

Jämtlands välfärd finansieras av statsbidrag, skatteutjämning men framförallt av kommuninvånarnas skatteintäkter, vilka i sin tur är beroende av lokala företag som växer och anställer. Att företagen mår bra och trivs i kommunerna borde alltså vara en prioriterad fråga för de lokala beslutsfattarna.

Vår undersökning, Företagens regionala utveckling, visar att åtta av tio företag vill växa, men att bara ett av tio gör det. De som inte växer pekar på hinder som kommunen kan påverka: exempelvis bristande infrastruktur, krånglig byråkrati och svårigheter att hitta rätt kompetens. Här har lokalpolitikerna en chans att göra verklig skillnad.

I ett välmående land som Sverige är det lätt att ta ekonomin och företagen för givet. Och det är roligare att utlova nya satsningar än att diskutera långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Men det är en farlig väg. På 1970-talet var Sverige världens fjärde rikaste land – i dag har vi halkat ner till plats 13, apropå att inget kan tas för givet. 

Sveriges tillväxt ligger också långt ner på listan av EU-länder. Och framöver väntar tuffa utmaningar: hög hushållsskuld, strukturellt hög arbetslöshet i vissa grupper och en åldrande befolkning kombinerat med lågt barnafödande. Dessa problem löser inte sig själva.

Ihållande utanförskap och demografiska förändringar kommer sammantaget att försvåra det kommunala välfärdsuppdraget. Därför behöver kommunerna redan nu vidta åtgärder: dels få kontroll över utgifterna genom att säkerställa effektivitet i den egna verksamheten, dels stärka företagsklimatet så att fler företag kan växa och skapa jobb i kommunen. Egentligen är det enkelt: företagen som vill växa efterfrågar inga gräddfiler, bara rimliga och långsiktiga förutsättningar.

Även en marginell ökning av tillväxten skulle få en stor ekonomisk betydelse för den jämtländska ekonomin. Det är värt att tänka på när valprogrammen nu ska utformas.

Ola Toftegaard, regionchef, Svenskt Näringsliv Jämtland