Krönika

Fotbollsglädje i Storsjöcupen på torsdagen.

Fotbollsglädjen vann i blåst och ösregn 

Malin A Junkka såg en fotbollsfest som värmde långt efter slutsignalen.

Publicerad Senast uppdaterad

Det här är en krönika

Åsikter och ställningstaganden är skribentens.

Kändislaget

Peja Lindholm, Patrik Zackrisson, John Promise, Sinit Mehari, Niklas Daoson, Pär Fredriksson, Jörgen Zetterström, Effie Kourlos, Helena Ekholm, Anna Ottosson-Blixth, Ida Ingemarsdotter, Anders Södergren, Sam Mensiro, Anna-Karin Lindeberg, Elias Bjuhr, Håkan Borgsten, Aly Keita, Rikard Grip, Grace Tanda med flera

Just nu pågår Storsjöcupen i Östersund där 1 000-tals ungdomar kämpar för att få en plats i laget och göra mål. Vad alla inte vet är att det också finns en grupp för paralagen. I år är det fyra lag i gruppen, tre svenska och ett norskt. Lagen möter varandra en gång och sedan väntar slutspel. Här är förutsättningarna annorlunda då spelarna har olika typer av funktionsvariationer. 

Vägen till att stå där på plan i fotbollsskorna har garanterat inte varit spikrak för dessa individer. Och därför är det ännu större att de står där redo när domaren blåser i visselpipan. När det är match är det inget annat är vinst som gäller. En frizon av kamp och glädje. I dag mötte Östersunds paralag som tillhör IFK ”kändislaget” i den årliga uppvisningsmatchen som blivit en tradition. 

”Det är så roligt att det här har blivit en tradition, inte bara för oss”, sa Egil Nielsen i Team Para före matchen.

I spöregn och hård vind värmde IFK:s paralag upp vid sidan av konstgräsplanen på Sportfältet. Till synes oberörda av regnet som piskade dem i ansiktet. Bara en timme tidigare hade de spelat sin första match i turneringen i Storsjöcupen och dessvärre förlorat. Men nu var peppen total inför att möta ”kändislaget”.

Meja Martinek som tränat laget i 10 år gick igenom laguppställningen med spelarna. De tränar en gång i veckan året om och Meja säger att utvecklingen har sett väldigt bra ut, särskilt för de äldre. Den yngsta i Team Para är 14 år och den äldsta 60 år. 

I ”kändislaget” kunde publiken bland annat se Peja Lindholm, Patrik Zackrisson, John Promise, Sinit Mehari, Niklas Daoson, Pär Fredriksson, Jörgen Zetterström, Effie Kourlos, Helena Ekholm, Anna Ottosson-Blixth, Ida Ingemarsdotter, Anders Södergren, Sam Mensiro, Anna-Karin Lindeberg, Elias Bjuhr, Håkan Borgsten, Aly Keita, Rikard Grip och Grace Tanda. 

Profiler på olika sätt i stan, de flesta inom idrotten och en del med ädla medaljer på hyllan hemma. 

Ungdomsfotbollsprofilen Jörgen Z Zetterström som man vanligtvis ser coacha intill planen i alla väder fick ta några löpningar och stod för 1-0 målet med en enkel bredsida. 

”Fotboll är och ska vara för alla och att kunna få chans att bidra till att göra detta till en minnesvärd dag för spelarna i IFK gör jag gärna. Denna match kommer vara 100% fotbollsglädje”.

Gänget som fick möta kändislaget.

OS-guldmedaljören Ida Ingemarsdotter tyckte det kändes lockande att som gammal fotbollsspelare få snöra på sig skorna igen. ”Viktigt att vi skapar idrottsevenemang och tillställningar som alla kan delta i”. Hon åkte på någon tackling och kommer nog garanterat känna av matchen i kroppen i morgon.

Aly Keita, tidigare ÖFK-profil som nu spelar i fotbollslaget Cosmos, spelade ute och stod för ett mål. Han bjöd på en målgest och tycktes trivas på planen. Många i paralaget var glad att få möta honom igen som de gjort genom åren då ÖFK stått för motståndet. 

Team Para inledde till trevande men sedan radades det upp en hel del målchanser och en del läckerheter i målområdet. Med i deras gäng var också Sam Mensiro, tränare i IFK Östersund och tidigare ÖFK-profil. Han och IFK-killarna bjöd på några läckerheter och fina mål.

Att det var glädjefullt gick inte att ta miste på men att Team Para är riktiga vinnarskallar kan Meja Martinek intyga. Hon var nog väldigt glad att laget till slut vann efter en underhållande match med 6-4. Kanske gav det spelarna energi att vinna sin andra match i turneringen som spelas torsdag kväll?

När matchen var över fick lagen värmande applåder från publiken som trotsat den jämtländska sommaren. Mitt paraply slets sönder av vinden. Det säger en hel del. Men lite väder och vind biter inte på Team Para eller för den delen ”kändislaget” som bjöd på en varm show. 

Det är bra att stanna upp och se att saker och ting inte alltid är förgivna. Men under rätta förutsättningar kan alla vara med och deltaga och ha roligt. Det värmer även i 11 grader och ösregn.



Powered by Labrador CMS