Bättre språkförståelse förbättrar äldreomsorgen

Att hitta kompetens inom vård och omsorg är idag välfärdens största utmaning. Antalet personer över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent fram till 2030, om sex år. Det innebär att äldreomsorgen behöver öka antalet anställda med mer än 30 procent under denna tid. Detta är en verklig utmaning, som kräver många insatser. 

Självfallet är det centralt att stora insatser måste göras för att rekrytera fler personer till vård och omsorg - och det är inte enkelt när konkurrensen om arbetskraften är stenhård. 

Jag vill emellertid här lyfta fram vikten av att behålla den befintliga arbetskraften något som kräver nya arbetssätt och förutsättningar. Här vill jag särskilt peka på vikten av att lyfta språkfrågan. 

Kommunerna anställer många utlandsfödda inom äldreomsorgen. Det ska vi vara tacksamma för eftersom vi annars skulle ha ännu svårare att få tillräckligt många som vill jobba inom vården. 

Många av de ”nya svenskarna” är bra på omvårdnaden och omtyckta av de äldre. Svenska språket är emellertid ofta ett problem eftersom de har svårt att uttrycka sig både i tal och skrift. Då kan det lätt uppstå missuppfattningar mellan vårdare och vårdtagare. Jag föreslår därför de som inte behärskar svenskan så bra ska få språkundervisning på arbetsplatsen, 1 – 2 timmar per vecka. 

Språkcafé utanför arbetsplatsen har prövats, men uppslutningen har tyvärr varit mindre bra. Det skulle därför fungera bättre om en person kommer till arbetsplatsen och leder språkträningen. 

Då blir det lättare för den anställde att gå ifrån en stund för att utveckla svenskan. En sådan här satsning behöver inte bli särskilt resurskrävande för kommunen. Det skulle i stället löna sig inte bara genom bättre förståelse utan även genom att de anställda motiveras att stanna kvar på jobbet. 

Satsningen skulle kunna underlättas genom samarbete med studieförbunden. 

Klart är att bättre språkförståelse vore bra såväl för de äldre som för de anställda inom äldreomsorgen. 

Inger Jonsson