Mer pengar till länets vägar!

1 200 miljarder kronor satsas på vägar och järnvägar de kommande åren, vilket är oerhört mycket pengar. Vi kan se det redan i dag på och längs några av länets vägar där bland annat ny asfalt läggs och viltstängsel sätts upp. Men det räcker inte!

Underhållet är sedan länge eftersatt och behoven av fler trafiksäkerhetshöjande åtgärder kvarstår. Många av länets vägar, särskilt våra grusvägar, är fortfarande i bedrövligt skick.

Dagens fördelningsmodell av infrastrukturmedel utgår från befolkningsantal, vilket innebär att varken besöksnäring eller tunga transporter till och från Norge eller timmertransporter räknas in. Ingen hänsyn tas heller till hur många mil väg vi faktiskt har i länet.

Jämtland Härjedalen utgör cirka 12 procent av Sveriges yta och har en spridd befolkningsstruktur, vilket innebär att det bor människor i princip överallt i länet. Människor som varje dag på ett säkert och relativt snabbt sätt ska ta sig till jobbet, handla, besöka sjukvård, lämna barn, skjutsa till fritidsaktiviteter eller frakta varor.

Då måste vi ha rimlig standard på våra vägar – utan köer, trafikrisker eller försenade leveranser. Fungerar inte vägarna fungerar heller inte vardagen för jämtlänningar och härjedalingar.

Jämtland Härjedalen har ungefär 600 mil statlig väg, varav 500 mil är länsvägar och av dessa är cirka 200 mil grusvägar. Länet är tilldelat cirka 60 miljoner kronor per år, vilket ger cirka 1,5 miljoner kronor per mil länsväg.

Detta kan jämföras med Blekinge län som har ungefär lika många invånare som Jämtland men har 3,5 gånger mer medel till förfogande (5,3 miljoner kronor per mil länsväg). Stockholm är det län som ligger högst med 54 miljoner kronor per mil länsväg och år, alltså 36 gånger mer per mil än länet. Det är inte rimligt!

Jämtland: 1,5 mkr/mil länsväg
Blekinge: 5,3 mkr/mil länsväg (3,5 gånger mer än länet)
Stockholm: 54 mkr/mil länsväg (36 gånger mer än länet)

Moderaterna beslutade på partistämman under våren att se över nuvarande fördelningsmodell av länsanslagen. Fördelningen av infrastrukturmedel över landet kan inte enbart ske efter befolkningsmängd.

Vi behöver ha en modell som tar hänsyn till fler parametrar, som till exempel mängden vägkilometer, besöksnäring, skogstransporter, tjälskottsproblem, olycksstatistik och hur trafiksäkra eller osäkra vägarna faktiskt är.

Nu hoppas vi på fortsatt förtroende för Moderaterna i ytterligare fyra år så att förändringsarbetet kan få fortsätta!

Elise Ryder Wikén (M)
#1 Riksdagskandidat