Charina Knutson har länge arbetat på Jamtli, under senare år som redaktör för “Jämten” vid sidan av sitt avhandlingsarbete, men är numera chef för Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik (NCK) i Östersund.
Arkivbild
Vägen mot samisk medverkan i arkeologi utforskad
LÄNET (JT) Arkeologin har länge präglats av ett kolonialt perspektiv, där samerna i samtiden varit passiva när deras historia utforskats. I andra länder har man kommit längre med att involvera dem i denna process, det visar Charina Knutsons avhandling som lagts fram vid Linnéuniversitetet.
Ibland får jag en känsla av att många ser samer som passiva objekt i hinder för samhällsutvecklingen. Ungefär som man ser på arbetslösa, eller den tretåiga hackspetten som trots sin sällsynthet tycks hindra så många skogsavverkningar.
När det gäller arkeologi har det länge varit representanter för staten som inte bara sagt åt samerna var de ska bo och verka, utan även utforskat deras historia och tagit hand om föremål och kvarlevor som i många fall hamnat i statliga museer.
Detta rimmar numera illa med att Sverige redan 2007 skrev på Förenta Nationernas deklaration United Nations Declaration on the Rigths of Indigenous People (Undrip) om urfolkens rättigheter. Där framgår tydligt att staterna ska medverka till att urfolken ska kontrollera, utveckla och hantera sitt eget kulturarv.
Digitalt 24 timmar
15 kr
Köp nu
