KRÖNIKA
Ingen hjälp för Grus-Nisse
Grus-Nisse skapar jobb, betalar skatt och gör allt fel. Jens Ganman analyserar kommunens fall i företagsrankingen.
Östersunds kommun sjunker alltså 42 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking över företagarvänliga kommuner.
Remarkabelt.
Östersund styrs av Centerpartiet (på papperet av S men i realiteten av C) och C:s hjärtefråga – bortsett från mer invandring från patriarkala länder – ÄR just företagande.
Så vad hände där?
Nåt stämmer inte.
Hur kan en kommun som leds av ett parti som säger sig vurma stenhårt för fri företagsamhet och småskaligt yada-yada sjunka som en sten i en sån mätning?
Jag försöker föreställa mig hur det låter när Grus-Nisse ringer upp kommunen för att få loss ett tillstånd eller liknande.
”Tjena! Grus-Nisse här. Åkare med sex heltidsanställda. Jag skulle behöva ett–”
Kommunens representant avbryter tvärt.
Rösten viner som ett piskrapp:
”Hur många av dina anställda är kvinnor?”
”Två, jag har en i repan och en som–”
”Hur många är färgade?”
”En, men jag–”
”Ligger nån i järnlunga? Är nån blind?”
”Vi kör lastbil…”
”Är nån gay?”
”Jag råkade hångla med Bertil på förra firmafesten, men det var mörkt och båda var fulla.”
”Det här låter som att ni diskriminerar folk. Ni vet väl om att ni kan få böter om ni inte följer kommunens mångfaldspolicy?”
”Men jag–”
”En kronofogde är redan på väg. Kliv ut från kontoret med händerna över huvudet.”
Jag vet, jag överdriver.
Och raljerar.
Men det finns allvar i botten.
Såna som Grus-Nisse befinner sig numer längst ner i den kulturella hierarkin och speciellt, gissar jag, i kommuner där C styr.
De har nämligen fokus på allt som inte betyder nåt i praktiken, bara i teorin.
Så om Grus-Nisse, den reaktionära galten, bara sett till att klä sig i raffset och gå först i förra årets Pride-tåg hade han varit hemma nu.
Istället står han där i sitt svettiga blåställ, med plåster på fingrarna och begynnande magsår och är bara fel och patriarkal hela han.
En svart man.
(Haha, ni åkte dit. Ni föreställde er Nisse som vit, men han är svart! Adopterad från Biafra 1969!)
Arbetsam i vilket fall.
Plikttrogen.
Skapar arbetstillfällen.
Gör skitjobbet.
Hur kan han tro att Östersunds kommun ska vilja hjälpa eller värna en sån som HONOM?
Han är en loser.
En hopplös anakronism.
Hans schaktmaskiner går inte ens på el.
Men okej, Rådhuset kanske inte alls genomsyras av den här ogina mentaliteten.
Jag menar, jag KAN ha fel.
(Även om jag förstås helst vill tro att jag har rätt.)
*
En annan sak som inte rosar marknaden för Östersund, när det gäller företagsklimatet, är Jämtkrafts märkliga vindkraftsaffärer, och debaclet med det rekorddyra vattenverket, och de uteblivna jätteprojekten med miljövänligt båtbränsle och ekologisk tomatodling uppe vid Spikbodarnas friluftsområde.
Politiker som lovar runt men håller tunt.
Om man lägger moskéhistorien på Frösön till det här så har den borgerliga oppositionen ett veritabelt smörgåsbord av fiaskon att plocka från.
Det saknas INTE saker att hänga upp en valrörelse på, min själ, och apropå det: var finns denna ”opposition”?
Lever den?
Är det nån som sett den?
Socialdemokraterna i Östersund släpar runt med influencern Effie Kourlos som en slips av bly runt halsen och ÄNDÅ kommer de att leka hem valsegern i höst.
Bara för att oppositionen har lämnat w.o.
Har de ens en podd?
Gör de klatschig bussreklam?
Har de humor?
Anordnar de folkliga ”town hall meetings” på Gamla Teatern?
Bjuder de in roliga föreläsare utifrån stan? Som de kan bli förknippade med?
Nix.
De står bredvid och ser på när S och C trampar ner den kommunala tulpanrabatten som en drucken flodhäst.
Och fyra år till av detta elände blir det.
Man kan bli gråhårig av mindre.