Föreningen: Insamlingen har ingen koppling till salafister

Till att börja med hamnar vi i ett samtal om vad en moské är. Ordet förekommer inte i den bygglovsansökan som föreningen skickat in. Där talas det om en ”samlingslokal”.

I egna kanaler och i samband med insamlingen används dock hela tiden ordet moské.

– En moské är en samlingslokal, säger Tahar Khalfallah.

Men ni ska ha fredagsbön?

– Ja, det kommer vi ha.

Kampanjen ”Vi mår bra” har som målsättning att bygga moskéer i över 20 svenska städer. 

Det är den kampanjen som två forskare kopplar till salafistiska miljöer – en konservativ inriktning inom sunnimuslimsk islam som betonar en bokstavstrogen tolkning av religionen och som av flera experter beskrivs ha starka kopplingar till Saudiarabien.

Det vill föreningen bemöta. Tahar Khalfallah läser upp ett uttalande från kampanjens företrädare:

– Att beskriva ”Vi mår bra” som en salafistisk rörelse är en feltolkning som saknar förankring i verkligheten. Det är ett civilt initiativ som underlättar ett praktiskt behov; att muslimer i Sverige ska ha tillgång till värdiga bönelokaler.

Finns det predikanter eller samarbetspartners här med sådana kopplingar?

– Absolut nej. Jag själv har varit i det här landet i 54 år och har vuxit upp med svenska värderingar. Jag lever som vilken svensk som helst. Jag respekterar alla.

Extremism existerar i samhället. Om det skulle dyka upp personer i föreningen som uttrycker extrema åsikter – hur hanteras det?

– Vi har aldrig släppt in en person som har haft sådana tankar. Dessutom har vi haft regelbunden kontakt med polisen i alla år, och de känner oss till tusen. Det här existerar inte hos oss.

Ramsis ”Moosa” Assal är en muslimsk influencer från Järva med omkring 67 000 följare på Instagram, där han går under namnet ”Medinastudenten”.

Han har studerat vid det islamiska universitetet i Medina i Saudiarabien, som av flera forskare beskrivs som ultrakonservativt. Han har varit med och samlat in pengar till moskén i Östersund och har även spelat in en video vid fastigheten.

Hur ser du på hans inblandning?

– Om han vill samla in pengar är det hans sak. Ni bör prata med honom, och är han misstänkt för något så är det väl i så fall polisens sak. Vi har ingenting med honom att göra. Och vad gäller utländsk inblandning kan jag säga att vi inte har fått en krona från utlandet.

JT har i sin granskning översatt ett dokument som beskriver föreningens ungdomsverksamhet. Där uppges att cirka 140 barn och unga undervisas i bland annat arabiska, Koranen, tolkning (tafsir) och islamisk rättslära (fiqh).

I intervjun avfärdar Tahar Khalfallah dock att sådan undervisning bedrivs.

– Det stämmer att det handlar om 140 barn, men det är ju som fritids här och ungdomarna kan vara här och spela pingis eller fotboll. Det är ingen organiserad utbildning.

Men får de inte lära sig något om Koranen?

– Jo, de som vill lära sig en sura eller någonting, men det är inte så att det handlar om någon schemalagd undervisning.

Forskaren Aje Carlbom beskriver islamisk rättslära som sharia – ett religiöst regelsystem. Enligt honom innebär det parallell lagstiftning, där religiösa normer sätts före svensk lag..

Vad är din definition av sharia?

– Sharia, det är egentligen vad Koranen säger. Men det praktiseras inte till tusen. Det gör det inte. Själv kan jag inte mycket om det heller.

I bygglovsansökan uppger föreningen att man arbetar för kvinnors rättigheter och jämställdhet.

Hur ser det ut i praktiken?

– Först och främst har vi inte så många kvinnor i föreningen, men de har lika stora rättigheter som männen att tycka till.

Skulle en kvinna kunna vara ordförande i föreningen?

– Det har aldrig kommit på tal.

Kan kvinnor vara imam?

– Nej, inte imam. Och det har heller aldrig varit aktuellt.

Hur ser det ut under fredagsbönen – deltar kvinnor?

– Det är mest bara män, men inte för att vi förbjuder kvinnor. Det kommer inte så många.

Vad har kvinnor för plats i lokalen?

– I samma rum som männen, men lite bakom och avskilt. Det är dock ingen dörr emellan. Men de vill vara för sig själva. Det är ett eget val.

När frågan kommer upp om HBTQ-personers rättigheter, som är skyddade i svensk lag, säger Khalfallah:

– Vi pratar aldrig om sånt där. Det är inte vår sak. Det är mellan dig och din gud.

Tahar Khalfallah framhåller föreningens verksamhet som viktig för många muslimer, inte minst ungdomar.

– Vår verksamhet håller ungdomarna borta från stan och dåliga saker. Här finns social samvaro och vi träffas och har det trevligt, framför allt vid större högtider som ramadan och id.

Han menar att verksamheten inte kommer att förändras om föreningen får tillträde till fastigheten på Frösön.

– Det blir ingen skillnad. Vi kommer bara att ta våra mattor och sticka till ett nytt ställe. Herregud, i 24 år har vi varit här. Det är ingen som ens har märkt att vi finns här.