Ta debatten, fegisar!
När problemen växer i bostadsområdet Torvalla gömmer sig politiker och tjänstemän bakom floskler, och medborgarna förväntas hålla tyst, skriver Jens Ganman.
Nyligen blev ett inlägg av författaren Anders Widén viralt på sociala medier.
Han beskrev den ansträngda situationen i sin bostadsrättsförening i Torvalla i Östersund. Vissa av de boende har enligt honom svårt att anpassa sig till föreningens regler. Något som skapar friktion.
På ytan handlar det om banala saker som sopsortering och cykelparkering, och det låter på ett sätt som det oundvikliga kvirr som uppstår där människor tvingas bo nära varandra. Men eftersom Widén var ärlig och berättade att det här handlar om invandrare – som dessutom bor i lägenheter som kommunen köpt upp – fick hans inlägg större sprängkraft.
Inlägget fick så stor uppmärksamhet nationellt att en av socialdemokraternas hårdast profilerade representanter på riksplanet, Lawen Redar, kände sig nödgad att gå in i hans kommentarsfält och gjuta olja på vågorna.
Tidningen Bulletin plockade upp storyn och i och med det fick Östersunds kommun ett problem på halsen: Widéns Facebook-inlägg skapade dålig reklam för den kommunala verksamheten, och här hade det varit både logiskt och klädsamt om en representant för Östersunds kommunledning klivit fram och svarat honom direkt.
Förslagsvis Niklas Daoson (S) och Effie Kourlos. De företräder båda partier som drivit på den höga invandringen och som dessutom tycker att människor ska “blandas” – vare sig de ville eller ej.
Istället valde man att skicka fram tf. kommundirektör Hélen Eurenius. Hon börjar sitt svar (i Bulletin) med att svara exakt som en opolitisk tjänsteman ska göra: det finns lagar och regler, kommunen är skyldig att ordna fram bostäder åt människor som beviljats uppehållstillstånd. Our hands are tied.
Men – sen tar aktivisten i henne över, och i andra halvan av hennes svar får sig läsarna följande visdomsord till livs:
"När samhällsfrågor beskrivs med grova generaliseringar om människor riskerar det att skymma de verkliga utmaningarna. Vår uppgift som kommun är att skapa trygghet, delaktighet och gemenskap för alla som bor här – inte att ställa grupper mot varandra.”
Intressant teori. Det är bara det att Widéns inlägg inte ÄR generaliserande. Det är extremt specifikt. Och balanserat. Och framför allt: han yttrar sig som fritt tänkande medborgare i kommunen. På vilket sätt “skymmer” hans vittnesmål “de verkliga utmaningarna”?
Han pekar ut reella problem för de boende i området. DERAS verkliga utmaningar. Eller menar Eurenius att det han skriver saboterar kommunens vision om att vara en “flyktingvänlig” kommun?
Jag tror det är precis det det handlar om, och det är givetvis inte Hélene Eurenius uppgift i rollen som opolitisk tjänsteman att driva den agendan.
Slutklämmen i hennes svar är ändå bäst:
Hon skriver:
"Vi vill ha ett Östersund där människor kan känna sig trygga – oavsett om man flyttat hit från en grannkommun eller från en annan världsdel. Den tryggheten bygger vi tillsammans.”
Fair enough.
Fast Anders Widén har en okränkbar rätt att uttala sig offentligt – och att beskriva situationen där han bor precis hur han vill. På vilket sätt har detta gjort människor otrygga? Det framgår inte av Eurenius text.
Men jag gissar att de flesta förstår vad hon menar: Widén har kritiserat invandrare/invandring, och det gör man inte ostraffat. Oavsett hur jävligt det blir i ett bostadsområde förväntas medborgarna hålla tand för tunga.
Ibland spårar det ur fullständigt – som när Mikael Janicki sköts i ansiktet i en gångtunnel i Skärholmen (mördades framför ögonen på sin 12-årige son). Detta för att han hutat åt några lokala knarklangare. Såna gånger rycker Ulf Kristersson och Magdalena Andersson ut och lägger ner en krans; gråter en skvätt framför kamerorna. Ledarsidorna rasar i några dagar.
I andra, mindre spektakulära fall, håller de – och de flesta journalister – tyst.
TV4 gjorde nyligen ett uppmärksammat reportage från Vivalla i Örebro, där man berättade om hur området styrs av kriminella och hur polisen får backa. Detta beror på “dålig integration” på Orwell-språk. På vanlig svenska: för hög koncentration av arbetslösa invandrare från kulturer som inte lirar med den svenska.
Så kommer det att bli i Torvalla också till slut. Tendenserna finns redan, och det är bara en försmak om det som kommer. Även i idylliska lilla Östersund.
Denna debatt borde Niklas Daoson och Effie Kourlos ta. På allvar och offentligt, fast det kommer de aldrig att göra.
De gömmer sig bakom sina tjänstemän och bakom floskler om “gemenskap” och “allas lika värde”.
De är fegisar!