Östersund – Natos självklara understödsnav

Sverige får en Nato-logistikstab i Enköpingsområdet. Bra. Men en stab är inte detsamma som förmåga på marken. Om norra Europa blir Natos insatsområde är det här – i mittnorden – som logistiken måste fungera i praktiken, dygnet runt också under störning.

Trondheimsfjorden planeras kunna ta emot tre divisioner – upp till 100 000 soldater och omkring 20 000 fordon – som sedan rullar österut via järnväg och vägar, rakt in i vårt län. Östersund är den första naturliga uppsamlings- och omlastningspunkten. I ett skarpt läge sker inte transporterna ostört. Luftangrepp, robotar, drönare, cyberattacker och sabotage mot broar, knutpunkter med mera kan fördröja och slå ut förband redan innan de nått fram. Då måste stridsvärdet återtas här.

Det räcker därför inte med ett “iordningställt område” för passerande förband. Vi behöver ett utbyggt understödsområde i fredstid – redo att snabbt växlas upp vid kris och krig. Det innebär ammunitions-och drivmedelslager, reservdels- och ersättningsförråd, verkstadskapacitet, skyddade ytor för lagring och omlastning samt sjukvårdsresurser som kan ta emot både militära och civila skadade. Realistiska beräkningar visar att omkring två procent av fordonen skadas under inledande förflyttning – vid tre divisioner motsvarar det runt 25 fordon per dygn i flera veckor som kräver verkstadsinsats. 

På personalsidan kan upp mot 20 operationer per dygn behöva genomföras. Den samlade vårdkapaciteten måste därför planeras som ett sammanhållet system. Behåll och stärk Sollefteå sjukhus som beredskapssjukhus!

För att detta ska fungera behöver vi återupprätta en modern transportledningsorganisation – en förmåga Sverige hade från 1960- till 2000-talet – med tydlig civil-militär samverkan och mandat att prioritera järnväg, väg, hamn och flyg. 

Vi behöver reservkapacitet för el, it och ledningssystem samt robusta skydd för ammunition och drivmedel. E45, E14, Mittbanan och Inlandsbanan måste planeras för toppbelastning. Kommuner, Trafikverket, regionen och Försvarsmakten behöver en gemensam färdplan, tydliga ansvar och finansiering.

Östersunds flygplats, fältet i Optand samt ytor kring Brunflo och Lugnvik är exempel på platser där lager, verkstäder och skyddade omlastningsytor kan etableras eller förstärkas. Här finns utbildningsmiljöer, civila leverantörer och en allsidig arbetsmarknad som kan rekrytera och vidareutbilda rätt kompetens. Lokala företag kan bidra med att bygga den uthålliga bas som krävs – och bli en integrerad del av totalförsvaret.

När Nato övar här måste övningarna simulera verkliga skador och störningar – inte bara ordnade transporter i ”solsken”. Testa bortfall av broar, avbrott i kraft och kommunikation, brist på reservdelar och många skadade. Annars blir planeringen inte trovärdig. Övning gynnar dessutom lokalt näringsliv, bygg, sjukvård och utbildning. Rätt placerade investeringar ger dubbel effekt – både uthållighet i kris och jobb till vardags.

Budskapet till regering, Försvarsmakten, regioner och kommuner är tydligt: 

* Förlägg logistikresurserna där de behövs mest. Bygg ut runt Östersund och närliggande kommuner nu med depåer, verkstäder, sjukvård och anpassade ytor så att vi även i en pressad krigssituation kan ta emot, skydda, återställa förbandens kapacitet och skicka vidare de stora förbandsvolymer det kan bli frågan om.

Det här är inte bara en militär fråga. Det är regional säkerhet, nationell trovärdighet och Natos operativa uthållighet – på riktigt.

Jan Bergström pensionerad överste

Göran Bengtsson pensionerad överstelöjtnant