Östersunds gröna miljardlån till vindkraft – men vem bär risken?

Hocksjön består av 23 turbiner, byggda i en vindkraftstät del av Ragunda och Sollefteå kommuner, och invigdes den 30 mars 2023.

Bolaget Hocksjön Vind AB ägs till 75 procent av Jämtkraft AB och 25 procent av AB Persson Invest.

Den totala investeringen i parken uppgick till 1,6 miljarder och finansierades till stor del av gröna lån.

– 73 procent av Jämtkrafts andel av investeringen i Hocksjöns vindkraftpark skedde via gröna obligationer emitterade av Östersunds kommun, såsom investering i produktionskapacitet för förnybar energi, berättar Jämtkrafts VD Ylva Andersson för JT.

Gröna obligationer är ett lån med miljölöften. Alltså: Östersunds kommun lovar investerarna att pengarna bara ska gå till vad som anses vara miljövänliga projekt.

Östersunds kommun har i det här fallet lånat 1,1 miljarder kronor.

Kommunen är ansvarig för lånet, oavsett hur projektet går.

Alltså: Om vindkraftsparken inte går med vinst, eller om elpriset faller – så ska ändå kommunen betala tillbaka lånet till investerarna.

– Kommunen har bedömt att Jämtkraft har finansiell förmåga att hantera riskerna, säger Erik Andersson, finanschef i Östersunds kommun.

År 2022 hade bolaget stora tillgångar som därefter successivt sålts av till ägarna Jämtkraft AB och AB Persson Invest. Idag är Hocksjön Vind AB ett renodlat driftbolag.

Rörelseresultatet – det som innefattar intäkter från försäljningen av el och de kostnader som gick till att driva vindkraftverken – uppgick till 2,8 miljoner kronor 2024. Att jämföra med ett negativt rörelseresultat på cirka 14,6 miljoner 2023.

JT har varit i kontakt med Jimmy Anjevall, som är affärsområdeschef på AB Persson Invest, och som en del i tjänsten vd för Hocksjön Vind AB.

Vad ligger bakom den här dramatiska förbättringen i den löpande verksamheten?

– Svaret på denna fråga hör nära ihop med övergången till Hocksjön Vind AB som driftbolag och inte ägare av vindparken som sådan.

Bolaget hade bara 228 000 kronor i räntekostnader under 2024. Hur kommer det sig att kostnaderna för lån är så låga – har ni lånat pengar internt eller har ni inga skulder alls?

– Även det faktum att de finansiella posterna, såväl positiva som negativa, är relativt små förklaras till stor del av ovanstående. Det finns ett visst eget kapital tänkt att användas för betalning av kvarstående kostnader för investeringsprojektet. När dessa är betalda kommer befintliga lån till ägarna att betalas tillbaka. De finansiella posterna kommer därefter att vara ännu mindre.

Frågetecken går att ställa kring den långsiktiga avkastningen, speciellt med tanke på dagens låga elpriser. Rent krasst: Är det här en bra affär för skattebetalarna?

Erik Sundberg, finanschef på Östersunds kommun, får frågan:

– Enligt kommunens ägardirektiv till Jämtkraft ska bolaget fatta beslut om investeringar utifrån affärsmässiga grunder. Det innebär att bolagets tillväxt ska ske under lönsamhet och inom angivna finansiella mål. Verksamheten ska dessutom bedrivas på ett sådant sätt att den skapar förutsättningar för regionens utveckling samt leverans av energi med hög kvalitet, vilket inkluderar att öka produktionen av förnybar energi. Kommunen har bedömt att investeringen är hållbar på lång sikt, både ur ett affärsmässigt och ett miljömässigt perspektiv.

Hur bedömer kommunen avkastningen på dessa investeringar? Finns det några långsiktiga kalkyler som visar på när projektet, som Hocksjön, kommer att börja ge positiv avkastning?

– Förslaget om investering i vindkraftsparken behandlades i Östersunds Rådhus AB, kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige under 2019 med bedömningen att den ekonomiska kalkylen såg gynnsam ut. Löpande dialoger sker i Östersunds Rådhus AB där Jämtkraft redovisar hur bolagets verksamhet bedrivs och utvecklas.

I en annan del av vindkraftssamarbetet, som involverar både Jämtkraft och Persson Invest, har vi JP Vind AB. 

Bolaget bildades 2008 och har hittills dragit på sig samlade förluster på 31,8 miljoner kronor – alltså summan av alla tidigare minusresultat.

För 2024 blev förlusten runt 700 000 kronor, trots att ägarna sköt till 33,5 miljoner. Året innan landade förlusten på 131 000 kronor, även då efter ett stort tillskott från ägarna på 32,5 miljoner.

Jimmy Anjevall är vd där med.

– JP Vind, bildat 2008 och ägt av Jämtkraft och Persson Invest, jobbar för att utveckla vindkraftsparker – allt från att identifiera lämpliga markområden, via vindprospekteringar och mätningar, fram till tillståndsprövning. Verksamheten inom JP Vind medför således bara kostnader, inga intäkter, fram till den dagen vi har ett färdigutvecklat (tillståndsgivet) projekt som kan säljas.

Hur finansieras JP Vinds verksamhet?

– Genom tillskott från ägarna.

Är bolagets verksamhet en bra eller dålig affär för skattebetalarna?

– Verksamheten inom JP Vind är och har varit projektutveckling med målet om driftsatt elproduktion. Vi har i stor omfattning anlitat lokal arbetskraft i utredningar och utveckling av dessa projektmöjligheter. Det vill säga, för lokal sysselsättning samt skatteintäkter har verksamheten varit positiv. Ambitionen är självklart att vi når ett lyckat projekt som kan byggas och att intäkter genereras.