Kontroversen kring Bovaer: klimathjälte eller hälsorisk?

Metangas är en växthusgas och Bovaer har tagits fram för att minska kornas "rapande".

Produkten tillverkas av det internationellt verksamma företaget dsm-firmenich som är en sammanslagning av schweziska Firmenich och nederländska DSM. Enligt företaget självt började Bovaer att utvecklas för 15 år sedan och godkändes för användning med start i Brasilien och Chile 2021. 

Efter att ha godkänts av EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, fick Bovaer klartecken att användas i Europa 2022.

Bovaer innehåller kiseldioxid, propylenglykol och 3-nitrooxypropanol, 3-NOP. Det är 3-NOP som är skadligt för hälsan genom att irritera hud och ögon, och som är farligt att inandas. Ämnet är dessutom brandfarligt och frätande. 3-NOP är märkt med ett antal farosymboler och har försetts med flera faroangivelser och ännu fler skyddsangivelser. 

Angivelserna ingår i ett internationellt, standardiserat system för märkning och klassificering av kemikalier med angivande om farliga egenskaper och hur man kan skydda sig.

Företaget dsm-firmenich uppger att Bovaer sänker metanutsläpp från nötboskap med 30 procent. Man har tagit fram en broschyr på flera språk med titeln: 

”Så här kan kor hjälpa till att bekämpa klimatförändringen”.

Eftersom dsm-firmenich har mött negativ kritik har man på sin webbplats i januari i år publicerat en text med titeln ”Desinformation kring Bovaer”. I texten hävdas att produkten är ofarlig för människor, djur och miljön och att användningen motiveras av behovet att ”begränsa den globala uppvärmningen”.

I en studie från SLU från 2023 står att läsa att implementeringsfasen av Bovaer fortfarande pågår. Osäkerheten är stor men forskning har visat att mjölkkvaliteteten kan påverkas av medlet och att mjölkens fettsyrasammansättning förändras av fodertillskottet.

Arla, med verksamhet i ett stort antal europeiska länder, har också mött omfattande kritik sedan Bovaer börjat användas på ett flertal Arla-gårdar i Danmark, Tyskland och Sverige. I slutet av 2024 började Bovaer att användas på ett 30-tal gårdar i Storbritannien och där utbröt en stor debatt med konsumenter som ville bojkotta Arla. 

Denna uppståndelse ledde till att Arla, i december förra året, publicerade en text kring Bovaer och ”missförstånd” kring produkten. Företaget motiverar användningen med miljöskäl där man säger sig arbeta för att minska påverkan på miljön.

Även Källkritikbyrån har känt sig manade att slå ner på den negativa kritik som spridits främst på sociala medier. Intressant att notera är att Källkritikbyråns huvudsakliga intäkter kommer från faktagranskningssamarbete med Meta, tidigare Facebook.

På danska Mejeriforeningens webbplats hävdas att Bovaer är en säker produkt och man stödjer sig på Foedevarestyrelsen (danska motsvarigheten till Livsmedelsverket). Mejeriforeningen pekar på genomförda tester och förlitar sig på riskvärderingen som har utförts av EFSA som menar att vare sig kött eller mjölk påverkas negativt av Bovaer. 

De lantbrukare som har ”ekologiska kor” kan dock inte använda tillskottet och kan därmed inte, som det heter, ”bidra till att skapa klimatreduktioner”. Ett danskt fyraårigt forskningsprojekt ska undersöka om Bovaer påverkar kornas hälsa; detta som ett komplement till tidigare forskning. 

Trots det inte helt entydiga budskapet om Bovaers förträfflighet har Danmark från årsskiftet 2024/2025 infört krav på lantbrukare med fler än 50 mjölkkor att ge sina djur Bovaer under 80 dagar om året. Alternativt ska korna ges mer foderfett.

Enligt LRF och dess chef för LRF Mjölk, Peter Kofoed, är anledningen till skepticismen mot Bovaer inte entydig. Han tror att en orsak kan vara att lantbrukarna inte vill bli påtvingade åtgärder. Dessutom pågår överlag diskussioner kring fodertillskotts vara eller icke-vara. Bovaer är relativt nytt, vilket kan bidra till tveksamheten.

Peter Kofoed konstaterar att trycket från politiskt håll är att utsläppen av metan behöver minska och att det är detta som alla inblandade parter måste förhålla sig till.

Sveriges Mjölkbönder med ordförande Claes Jonsson är mycket kritisk till Bovar. Han säger till JT att preparatet tagits fram under förevändning att ”rädda klimatet”. Med tanke på det danska kravet på 80 dagars användning av Bovaer ställer han sig frågan om medlet stannar kvar i kons kropp en längre tid, om det är hälsovådligt att ge det fler dagar eller om det inte fungerar som tänkt.

Claes Jonsson tillägger vidare att det inte är politiskt gångbart att diskutera något som har med klimatet att göra. Den forskare som ifrågasätter för mycket blir av med sina forskningsanslag och ingen vågar stå emot det offentliga trycket från myndigheter och EU.

Köttdjur har hittills inte omfattats av användningen av Bovaer. Det är endast indirekt som medlet eventuellt kan förekomma i kött då en mjölkko, som tidigare har fått Bovaer, skickas till slakt. En bonde med köttdjur i Härjedalen säger på en direkt att han ändå aldrig skulle komma på tanken att låta sina gräsätare få annat än just gräs. Enda tillskottet är mineraler inklusive salt. 

Mer att läsa på detta tema finns här: https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/vaxthusgaserna---koldioxid-metan-och-lustgas/

https://www.lrf.se/nyheter/slu-forskaren-svenska-kor-slapper-ut-lika-lite-metan-som-pa-1800-talet/

https://kallkritikbyran.se/sa-sprids-fel-om-fodertillskott-som-ska-minska-utslapp-fran-kor/