Unik trofé hittad i Bräcke: "Ovärderlig" 

Få har höjt på ögonbrynen åt den trofé som stått inne på Folkets hus. Men samhällsbyggnadschefen Kalle Selander har alltid undrat över dess historia. Till slut tog han tag i det och började göra historiska efterforskningar. 

Han har bland annat varit i kontakt med en amerikansk akademiker som utbrast om trofén:

“It’s priceless, you can’t put a price on it.”

En svensk konstvetare har sedan värderat den till åtminstone ett par hundra tusen.

Statyn på Rickenbackertrofén föreställande tre män gjordes av den franska konstnären Alfred Boucher i flera upplagor, och visades för första gången år 1886 under namnet Au Bout  (ung. Till Målet). Sedan dess har flertalet upplagor smälts ner, vilket ökar Bräckeupplagans raritet. 

Originalet försvann under andra världskriget, men verket vann flera utmärkelser under 1880-talet. Inklusive en medalj på världsutställningen i Paris 1889. Som bekant samma utställning som Eiffeltornet färdigställdes för.

Femtiosju år efter att statyn för första gången visats för allmänheten skulle major Eddie Rickenbacker erbjuda den som pris till den atlet som kunde vinna flest av åtta tävlingar i de amerikanska utomhusmästerskapen det året. 

Andra världskriget rasade i Europa. Och Rickenbacker, en framstående militär, ville bättre på moralen hos amerikanerna. 

Så efter att ha förvärvat en upplaga av Au Bout från den amerikanska tidningsmagnaten och mångmiljardären Randolph Hearst, kunde trofén färdigställas. 

"För utomstående prestation i långdistanslöpning i kamper till förmån för  The Army Air Forces Aid Society  arrangerat av  The AAU  1943", står skrivet på trofén.

Gunder Hägg, Albackens stolthet, korsade Atlanten och vann alla åtta deltävlingar.

Vid prisceremonin skakade Eddie Rickenbacker den unge Gunder Häggs hand, synligt på bild i artikeln. Någon meter utanför fotografiets kant står nog diplomaten Martin Kastengren, som ska ha följt med Hägg under turnén. 

Gunder Häggs amerikaturné var nämligen inte bara till för att Gunder skulle visa upp sin atletiska förmåga:

“Neutrala Sverige stod inte högt i kurs hos västmakterna och behövde förbättra sitt anseende i USA. Gunder Hägg ansågs lämplig att sända över Atlanten som ambassadör för att skapa goodwill åt Sverige”, som tidskriften Filatelisten uttryckte det i sin utgåva nr. 7 år 2018.

Den lyckade USA-resan höll Gunder Hägg borta från de svenska tävlingarna under hela säsongen 1943, men mest troligt blev det inte en alltför stor sorg för idrottsstjärnan. 

När Bräcke kommun långt senare köpte in trofén från Gunder Hägg visste nog ingen av de inblandade vilken raritet man hittat. Det var det inte bara en idrottsrelik man fick med sig hem. Det var ett stycke världshistoria. En förlorad skatt. 

Ett konstverk som rest från 1800-talets Paris till andra världskrigets USA via miljardärer och krigshjältar, och till slut via ett svenskt löparfenomen till ett kommunhus i Jämtland.