Elchocken: "Frågan är om vi har råd att bo kvar"

– Jag har gjort allt. Vi är bara två i hushållet, jag och min dotter. Jag har sagt åt henne att inte duscha så länge och så varmt. Vi har sänkt temperaturen inomhus till runt 17–18 grader. Vi eldar och eldar, men det spelar ingen roll. Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra.

Mikael Lagé bor tillsammans med sin dotter i en villa i Rörön och arbetar inom LSS i Svenstavik. Han beskriver en växande känsla av maktlöshet som delas av många i Jämtland just nu.

– De säger att vi ska spara på elförbrukningen. Men det gör vi ju redan.

För 15 år sedan satsade Mikael stort för att minska energibehovet i huset. Han grävde för jordvärme, isolerade taket och satte in energifönster.

– Jag lade ut över 200 000 kronor för att spara el. I dag hade det kostat det dubbla. Men ändå får vi skyhöga räkningar. Jag har bara en plånbok att gräva ur. Hur blir det nästa månad?

Mikaels situation är långt ifrån unik. Flera hushåll som JT varit i kontakt med vittnar om räkningar på mellan 8 000 och 11 000 kronor för januari, men en del har fått ännu högre belopp.

När John Modén öppnade elräkningen fick han en chock: 17 500 kronor.

JT träffar John vid den gamla släktgården Modénsgården i Vigge.

– Tanken har alltid varit att jag ska bo här uppe, men det blir svårare när kostnaden för elen sticker iväg så här.

John flyttade tillbaka till Jämtland för att ta hand om sin sjuka pappa. Sedan blev han kvar, träffade sin sambo och bildade familj. Modénsgården har varit kallställd sedan november då familjen planerar att renovera. De har inte bott där under vintern och temperaturen inomhus ligger runt tio grader.

– Vi tänkte att det borde fungera. Risken är att nästa räkning blir ännu högre i februari.

Han ser ut över gården där släkten bott sedan 1800-talet.

– Frågan är om vi har råd att bo kvar.

Flera av de invånare i Berg som JT talat med anser att en stor del av de ökade elkostnaderna beror på effektavgiften.

En ny namninsamling riktar kritik mot det kommunägda elnätsbolaget BTEA och de effektavgifter som införts.

På kort tid har kampanjen samlat 1 200 underskrifter. Kritiken handlar främst om att avgiften anses vara hög och tas ut dygnet runt, även nattetid när belastningen på elnätet normalt är lägre.

Enligt initiativtagarna innebär modellen att hushåll debiteras 159 kronor per kW dagtid (kl. 06–21) och 56 kronor per kW nattetid (kl. 21–06) under vintermånaderna. Under övriga delar av året tas en effektavgift ut över hela dygnet. Man menar att avgifterna därmed riskerar att bli en permanent extrakostnad snarare än ett verktyg för att minska tillfälliga effekttoppar i nätet.

I kampanjen lyfts även att elnät är ett reglerat monopol och att tariffer enligt lag ska vara rimliga, begripliga och stå i proportion till belastningen på nätet. De som skrivit under efterlyser bland annat en översyn av avgiftsmodellen och en granskning från Energimarknadsinspektionen.